Resa

5 juni. En härlig dag för mig. Jag är tillbaka i hemmet och mår fint.

Efter en tur till Karolinska sjukhuset där de fixat till lite blessyrer efter min tidigare sjukdom så har jag nu landat här hemma. Jag måste återigen tacka det fantastiska system som gör att jag får hjälp. När mitt eget hemsjukhus inte har de resurser som krävs så får jag remiss till en fantastisk avdelning där jag känner mig helt trygg med deras kompetens och sätt att ta hand om mig.

När veckan var över fick jag åka sjuktransport hem till dörren. Nu var det inte så lyckat eftersom jag fick stopp i tarmsystemet och fick göra ett besök även på hemsjukhuset. Men nu, nu är jag hemma och njuter av denna fina junidag.

Det är faktiskt bra att få göra denna djupdykning i vården. Nu önskar jag ingen att få sjukdom, men för mig har det varit bra. Erfarenhet läggs till erfarenhet och kanske kan jag hjälpa någon otrygg individ som vill tala med någon som vet. Som vet hur det är att sväva mellan oro och hopp, ilska och tacksamhet. Jag tror att det är meningen att man ska göra vissa resor i livet, det är förutbestämt vilka uppgifter man får. Jag är i full färd med min resa. Under resans gång har jag träffat många människor jag inte skulle mött om jag inte gjort just min resa. Olika öden, olika sätt att tackla problemen, olika , olika och ändå lika. Tack för att jag fått möta er.
Under en period av sjukdom är det så oerhört skönt att känna att vänner och bekanta finns med mig. Sms, telefonsamtal, mail. Bara hej, hur är det idag? Tack bra, det blir bättre.

Nu åter till solstolen. Kanske en kaffetår och en sockerkaksskiva. De ä gött å leva.