Häggen blommar som vackrast just nu. Luften mättas av parfymen. Jag blir nästan berusad. Efter en dag med många skurar tog solen över och kvällen blev helt underbar. Jag lockades ut på en promenad och slås av det storslagna som händer när naturen väckts ur vinterdvalan.
Minns plötsligt en föreläsning jag lyssnade på en gång där vi fick identifiera oss med ett träd. Vilket träd är du mest lik? Är du den ståtliga tallen som väl förankrad växer sig högre än andra träd och har överblick.
Vilka egenskaper tillskriver vi de olika arterna? Häggen är vacker när den blommar, men nästan för mycket av allt. Björkarna är intensivt gröna ger löfte om sommar och fågelkvitter. Granen med sin mörka grönfärg växer tät och skyddar mossan från uttorkning. Hackspetten hamrar sitt karakteristiska läte på någon torr stam.
Rönnens flikiga blad och lönnens löv, ja vi har en verklig mångfald att beundra.
Jag minns att jag identifierade mig med en knotig tall som slagit rot vid havet. Den blir inte stor men den håller sig kvar trots att det blåser och sliter i trädkronan.
Jag fick förslaget att ha häggkvisten som min symbol, men ibland tar häggspinnarlarven över trädet och då vill jag inte vara med. Ingen mer ohyra i mitt träd.
